Det där jävla ordet, eller egenskapen, ska då alltid dras upp bland arbetsgivares krav! Läste just en utannonserad tjänst i min region. Det de önskar sig är precis allt som flera autister som jag hade löst utan problem. Jag är sjukligt bra på det de vill få gjort och jag är systematisk, effektiv, noggrann, initiativtagande, kvalitetsmedveten och jag bidrar definitivt till ett gott arbetsklimat – men nån jävla ”flexibilitet” och ”förmåga att se helheten”…. Vänligen bespara mig såna dumheter! Fattar de inte att autister direkt känner ”åh typiskt, då går det ju inte”… I detta fall var givetvis tjänsten på heltid också!!!

Jag tänker att vi vänder på det; skulle arbetsgivaren kunna tänka sig att vara flexibel och se helheten av vad autisten åstadkommer? Och vad menar de egentligen med de där klyschorna?! HUR ska man vara flexibel? NÄR i detta arbete behöver man vara flexibel – det måste ju vara rätt ofta med tanke på att man tagit upp det i annonsen! Jag är övertygad om att det där med flexibilitet är något som de vill kunna hänvisa till om en anställd i ett senare skede är missnöjd med nåt (dumt) tvingande beslut eller är negativ mot att plötsligt åläggas ytterligare uppgifter. Och så är det ”helheten” – samma där; ledningen kan mycket väl börja babbla om den när man som arbetstagare lyfter att något på arbetsplatsen inte fungerar riktigt som det ska. Och on top of all this så vill de att sökanden ska ha en toppuniversitetsutbildning…Jag tänker lite att de som har en sån sannolikt vill ha bättre jobb än det som annonsen beskriver?! Och jag tänker dessutom klämma in det faktum att flera av ”my people” som är jävligt systematiska, effektiva, noggranna etc ofta får välja bort universitetsutbildning pga hur NPF-ovänliga de är utformade! Det måste finnas massor av såna som jag som genom en kvalitetsuppstart hade klarat arbeten som ”kräver” toppuniversitetsutbildning – tack vare sina skarpa egenskaper! Nu menar jag förstås inte avancerade specialistarbeten men massa andra! Jag har tex jobbat inom en myndighet som erbjöd några veckors internutbildning och därefter tagit mig an jävligt viktiga uppgifter. Sådant man inte hade full koll på tog man väl reda på liksom!!! Varför ska allt vara så märkvärdigt?! Och exkluderande?! Jag har skrivit om det i nåt tidigare inlägg; känslan av att vara waistad (vejstad) så nu har det kanske blivit några upprepanden men sånt här tål att upprepas! Och jag kan väl inte komma ihåg precis allt jag skriver heller!

Något som är jävligt flexibelt just nu är vädret. Jag har gjort mig mödan att ladda ner nån fånig väderapp till mobilen och då tänker jag att jag kan känna mig någorlunda i fas med iaf den biten. ICKE! (ropar Percy Nihlegård). Idag ska det vara sol/moln. Då undrar jag varför regnet öser ner? Japp, ÖSER! Det betyder att jag behöver lägga mitt mentala tusenbitarspussel en gång till. Ytterdörren som såhär i sommartider brukar stå på vid gavel behöver plötsligt stängas fast jag räknat med att kunna gå ut o in, rensa nån rabatt, sitta ute, och allmänt vistas! Det är hur fel som helst! Nu måste jag välja att ta mig an saker inomhus. VAD ska jag då välja? Direkt kommer jag på 100 olika viktiga uppdrag så jag blir totalt matt. Jag kan inte rangordna dem och slutligen låser det sig så att jag inte kan välja nåt alls. Och då blir jag stressad! Och då tycker andra att ”vad du är taggig”! Och man vet att det inte är nån idé att försöka förklara så att det blir begripligt nog. I de där lägena kan jag knappt prata heller. Jag är annars ofantligt bra på att hålla låda, men här får jag koncentrera mig hårt för att dels erinra mig orden jag ska använda, dels få ut dem rätt ur munnen. Forcerad till max. Den förtvivlan jag kan översköljas av gör det helt omöjligt att hålla ordning på alla pusselbitar som jag typ panikpusslar inombords!

Flexibilitet kan visst fungera om jag får lite framförhållning men begreppet som sådant är inte en del av mitt helhetspussel!

En av de mina; Fröken Y, har iaf berikat mig idag med ett uppriktigt facebookinlägg där hon berättar att hon ramlat på en trottoarkant i Karlskrona. Både glasögon och kläder ådrog sig skador vilket betyder att hela staden kan fuck the fuck off. Begrip att folk – på riktigt alltså – kan kommentera att ”det är inte Karlskronas fel”. Och begrip sen vidare att ”fuck the fuck off” är ett fullkomligt rimligt helhetsperspektiv!

Hut!

//Kit