Japp, idag är det förpackningar som ska skällas ut! Hånas och göras till åtlöje!
Det är flera förpackningar på senaste tid som fått mig ur balans. Senast ut var den som mina kära kanelknäckebröd förvaras i. Man har staplat bröden på hög knappt två decimeter och slagit om dem med tunn seg plast. Och så har de jävlarna tryckt pilmarkeringar högt uppe i ena änden ”Öppnas här”. Men eller hur?! Man hittar knappt pilarna. Man tittar bara efter dem för att man anar att de finns där nånstans.
Men grejen tycks vara att de bara nöjt sig med just trycket. Det finns för fan inget litet hack att ta tag i för att slita upp det där röda snöret, som man också anar ska finnas där. Jag tittade flera gånger men ska de vara så otydliga att jag ska behöva leta så blir jag bara än mer uppretad. Såpass att jag gör en våldsam öppning ovanifrån där de vikt in och ihop överbliven plast.
På så vis kan man ta de första knäckebröden utan problem men sen vill man riva upp i sidled. Men se det går inte! Nänänä! Segt är det så ska man nu nödvändigt ha upp det på det viset så är det sax som gäller.
JAG BLIR SÅ JÄVLA FÖRBANNAD! Jag skulle kunna hamra sönder hela paketet så smulorna yrde! Kasta hela skiten i soporna och aldrig mer köpa dessa skitknäckebröd!!!

Yngste sonen tar ”magmedicin” varje dag för att undvika förstoppning. Antingen får man Movicol eller Laxido. Den förstnämnda ska jag aldrig mer låta mig luras på! Själva förpackningen dospåsarna förvaras i är inget problem! Den är en vanlig simpel tunn pappkartong. Inuti ligger sen dospåsar två och två, ihopsatta av en knappt synlig perforering. De här dospåsarna är i hyfsat grovt pappmaterial. Man ska alltså först separera påsarna och sen öppna dem var för sig. Men tro för fan inte att det bara är att öppna hur som helst och inte reflektera mer över det!
Långtifrån.
Om man river isär perforeringen så rivs per automatik mer än bara perforeringen upp! Man sliter upp påsen på mitten ungefär, så att pulvret inuti bolmar ut! Även denna till synes enkla förpackningsjävel kräver sax! Man måste klippa isär påsarna och sen klippa upp dem i överkanten. Att tro att det skulle gå att bara riva av övre centimetern av övre kanten är ju en vanföreställning! Det är nån jävla blandning av papper och plast som gör det omöjligt att riva upp idiotpåsen! JAG HATAR DET!!!

Godispåsar, t ex Ahlgrens Bilar, har en anvisning i sidan som får en att tro att det bara är att riva från sidan så är det bara att slänga flärpen man sen står där i handen med. Ha! I helvete heller! Om man nu går på deras invit att ”öppna här” som de låtit pränta i form av en liten röd retfull pil, så sitter man snart där med en totalt sönderöppnad påse som bilarna fullkomligen väller ut ur! Och flärpen släpper inte heller. Nej den hänger där i en slags sidosöm som ett jävla bihang! Försöker man hälla över dem i en liten skål så åker bilarna längs flärpbihanget så att flera bilar dråsar förbi skålen och ner på golvet. Japp! HELVETE!

Varför funkar inte plastförpackningar som de ska?! Såna med zip t ex! Man hänvisas till att klippa eller riva upp en smal remsa strax ovanför en plastzip. Men sen funkar inte plastzipen ordentligt! Antingen är den för klen eller så passar spåren tamejfan inte ihop igen om man väl dragit isär dem! VAD FAN ÄR DET?!

Tablettkartor sen då?! Dem har jag konflikter med varenda söndag! Då sitter jag nämligen och fördelar fyra stycken dosetter. Varför kan inte alla tabletter ligga i burkar? Burkar som är enkla att öppna menar jag då. Inga jävla ”tryck och vrid” som ändå inte öppnas om man följer den anvisningen. Men de flesta ska naturligtvis ligga i blisterförpackningar av plast eller aluminium. Gärna så osmart så att tabletten man försöker få ut i princip spräcks när man trycker ut den. Eller så bildas sådant tryck att de flyger ut. Eller så är tabletterna så exakt så djupt och plant förpackade i sina gropar att de inte kommer ut förrän man vänt upp o ner på hela kartan och samtidigt bänt lite.
FYFAAN.

Detta är små vardagsproblem som ingen mer än jag retar upp sig såpass på att man är beredd att ge upp! Ge upp om precis allt! Varför ska till och med förpackningar jävlas?! Och varför kan jag inte få säga det utan att alla ska bemöta mig med skratt eller förminskande fnysningar?
Allt som jävlas är överkurs för mig. Jag vill ha det smooth, rent, ordentligt  och stabilt!
Jag vill inte att kaffet hamnar utanför när jag häller det från refillen till kaffeburken heller! Inget sånt varken vill jag ha eller förtjänar jag.
Jag vill att det upphör.

 

//Kit