Jag är Kit Woman.
Och jag är autist. Och har ADHD. Och Ehlers-Danlos Syndrom (EDS). Den sistnämnda är en bindvävssjukdom som ofta förekommer tillsammans med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning- eller ”uppsättning” som jag faktiskt tycker att det är ibland.
Jag har testat ett gäng olika centralstimulerande mediciner och landat i att ”vid behov” är bäst. Annars blir jag galen på riktigt. I denna kompromiss kan Jag ändå förbli Jag – med allt vad det kan innebära. Det är då jag är som bäst helt enkelt.
Jag är alltså begåvad med både autism och adhd – två egentligen icke kompatibla sammansättningar av akronymer. Den här sidan och dess blogg bidrar med livsåskådning ur ett Ovanligt perspektiv. Jag delger mina personliga skildringar av hur Verkligheten ständigt påfrestar mig – i stort som smått. Jag ser ut och beter mig mestadels som vem som helst men själv upplever jag livet i 3D. Minst. Jag har fullt upp med att parera bland impulser, tankar, reflektioner, att hålla saker i minnet – massa sånt som skulle kunna röja det faktum att jag är ”fel” ifall det tog sig uttryck.
Därför skriver jag naturligtvis under pseudonym. En helt briljant och vass pseudonym som kom till mig helt naturligt genom ett möte som ägde rum för länge sedan. Jag träffade en äldre kvinna som var lite ”tokig” (och sannolikt mer åt mitt håll än andras) och som hade för vana att skifta namn efter dagsform. Jag översatte det till den där känslan av att faktiskt ”tvingas” pendla mellan olika slags manér beroende på ”yttre omständigheter/sammanhang/sällskap/motpart”. Det är precis i linje med ovan beskrivning om att hålla sig samman för att för allt i världen framstå som normal! Kvinnan valde att kalla sig Kitty Woman när hon, som jag uppfattade det, var extra förnäm och outstanding. Efter eget förstånd så hävdar ju jag detsamma om mig själv och därför blev det något nedkortade Kit Woman en perfekt pseudonym.
Jag har ständigt svårt att bestämma mig för vilket ben jag ska stå på. Jag är alltid i ambivalens. Men jag tycker jävligt mycket. Det är sjukt viktigt för mig att saker är tydliga, klara och direkta. Sen vill jag förvisso gärna själv styra och ställa inom ramarna mot målen. Och det är där som det blir spretigt för omvärlden. Det blir svårt att förstå att en människa som Kit Woman som är så till synes redig, kvick och noggrann i det hon gör, är så bräcklig. Det är väldigt väldigt ojämnt liksom. Jag tänker ibland att det vore lika bra att man sjangserar helt och håller sig på en låg nivå jämt – så att man håller sig undan både egna och andras krav. Men det är fanimej en ännu större utmaning än att spela normal!
Jag skulle kunna ha massor av intressen om det inte vore för att de så lätt tar över all vaken tid så jag håller mig i det lilla som jag kan hantera; sorterar lego och gapskrattar åt mina egna ideer – som jag tycker är briljanta. Håller ordning. Styr upp och fixar. Skäller och klagar i största allmänhet. Jag ser typ till att alla har det bra.
Det är förbjudet att tro att alla autister och ADHD-begåvade människor tänker och fungerar som jag. Mina omskrivningar är helt o hållet mina egna tolkningar, tankar och uppfattningar ur just mitt perspektiv. Hade jag inte haft fallenhet för komik och tyckt att jag själv var enormt underhållande så hade jag aldrig överlevt.
Tack och hej.
//Kit